Dina rättigheter på jobbet – vad lagen faktiskt ger dig och vad facket lägger ovanpå
De flesta vet ungefär att de har rättigheter på jobbet. Färre vet exakt vilka de är, var de kommer ifrån och – kanske viktigast av allt – vad skillnaden är mellan det lagen garanterar och det som faktiskt gäller på din arbetsplats. Den här guiden reder ut det utan omvägar.
Varifrån kommer mina rättigheter på jobbet egentligen?
Från tre håll simultaneously, och de samverkar på ett sätt som inte alltid är intuitivt.
Lagen sätter golvet. Anställningsskyddslagen – LAS – reglerar hur en anställning kan avslutas och vilka rättigheter du har vid uppsägning. Semesterlagen anger hur mycket semester du minst har rätt till. Arbetsmiljölagen reglerar arbetsgivarens skyldigheter kring din fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Föräldraledighetslagen ger rätt till ledighet. Det är ett ganska starkt regelverk jämfört med många andra länder – men det är fortfarande ett golv.
Kollektivavtalet lägger till. De flesta arbetsplatser i Sverige är bundna av ett kollektivavtal som förhandlats fram mellan ett fackförbund och arbetsgivarorganisationen i branschen. Kollektivavtalet är nästan alltid bättre än lagen på de punkter det reglerar – mer semester, högre sjuklön, bättre pensionsvillkor, tydligare regler för övertid och obekväm arbetstid.
Ditt eget anställningsavtal kan lägga till ytterligare. Men det kan aldrig ge dig mindre än vad lagen och kollektivavtalet garanterar.
Vad garanterar LAS – och vad är det folk missförstår?
LAS är en av de mest missförstådda lagarna i det svenska arbetslivet. Det mest grundläggande missförståndet är att den skyddar mot alla uppsägningar. Det gör den inte. Den skyddar mot godtyckliga uppsägningar utan saklig grund.
Saklig grund finns i två former: personliga skäl – att du som arbetstagare gjort något som motiverar en uppsägning, som upprepade misskötsamheter eller allvarliga avtalsbrott – och arbetsbrist, som är den vanligare formen och som innebär att arbetsgivaren av ekonomiska eller organisatoriska skäl behöver minska personalstyrkan.
Vid arbetsbrist gäller turordningsreglerna – ”sist in, först ut” i sin enklaste form. Det är ett skydd som är starkare för den som arbetat länge på en arbetsplats och svagare för den som är ny. Och det är ett skydd som kan förhandlas bort via kollektivavtal, vilket sker regelbundet i praktiken.
Uppsägningstiden – den period mellan beskedet om uppsägning och den sista anställningsdagen – varierar med anställningstiden och är reglerad i LAS med miniminivåer som kollektivavtalet ofta förbättrar.
Vad lägger ett kollektivavtal till som lagen inte ger?
Mer än de flesta tänker på, och på punkter som har direkt ekonomisk betydelse varje månad.
Tjänstepensionen är ett av de mest konkreta exemplen. Lagen kräver ingen tjänstepension utöver den allmänna pensionen. Kollektivavtalet på de flesta arbetsplatser ger en tjänstepension som arbetsgivaren betalar in för dig – typiskt sett fyra till fem procent av lönen, ibland mer. Det är en pensionsavsättning som på sikt kan vara värd hundratusentals kronor och som en anställd utan kollektivavtal på sin arbetsplats inte nödvändigtvis har.
Sjuklön är ett annat. Lagen ger dig rätt till sjuklön från dag två till dag fjorton vid sjukdom – dag ett är karensdag. Kollektivavtalet ger i de flesta fall ett tilllägg som höjer den totala ersättningen under sjukperioden, och i vissa avtal finns ett skydd mot alltför lång karenspåverkan vid upprepade korta sjukdomsperioder.
Föräldrapenningtillägget är ett tredje. Föräldrapenningen från Försäkringskassan ersätter inte hela din lön – den är begränsad av ett tak. Kollektivavtalet på de flesta arbetsplatser ger ett tilllägg som höjer ersättningen under föräldraledigheten, typiskt sett upp till 80 eller 90 procent av din ordinarie lön under en del av ledigheten.
Vad händer om min arbetsgivare bryter mot kollektivavtalet?
Det är här fackmedlemskapet visar sitt konkreta värde. En anställd utan facklig anknytning som upplever att arbetsgivaren brutit mot kollektivavtalet har begränsade möjligheter att driva frågan – kollektivavtalet ger rättigheter till arbetstagarna kollektivt, och tvisterna drivs av fackförbundet, inte av den enskilda individen.
En fackmedlem vars arbetsgivare bryter mot kollektivavtalet – betalar för lite övertidsersättning, inte avsätter pensionsmedel korrekt, inte följer turordningsreglerna vid uppsägning – kan vända sig till sitt fackförbund som driver frågan via Arbetsdomstolen om det inte löser sig lokalt. Det är en process med juridisk kompetens och förhandlingsvana bakom sig som en enskild individ sällan kan matcha på egen hand.
ST-butiken, som är ST:s – Fackförbundet för statsanställdas – informationsresurs och materialbutik, erbjuder information och stöd för statsanställda som vill förstå sina rättigheter under gällande statliga kollektivavtal. Det är ett exempel på hur fackförbundens informationsarbete konkret hjälper medlemmar att förstå och utnyttja de rättigheter de faktiskt har.
Har jag rättigheter även om min arbetsgivare saknar kollektivavtal?
Ja, men färre och svagare. Utan kollektivavtal gäller lagen – och bara lagen. Det innebär lägre lägstanivå på sjuklön, ingen tjänstepension utöver den allmänna, ingen föräldrapenningtillägg och inga kollektivavtalade miniminivåer för lön.
Det innebär också att fackförbundet har svårare att representera dig effektivt om en tvist uppstår – utan ett kollektivavtal är det juridiska ramverket för tvistlösning svagare och mer osäkert.
Medlingsinstitutet publicerar statistik om kollektivavtalstäckningen i svenska sektorer. Täckningen är generellt hög – uppskattningsvis 90 procent av alla anställda i Sverige arbetar på arbetsplatser som täcks av kollektivavtal – men det är inte universellt, och det är värt att kontrollera om det gäller för din arbetsplats.
Vad gäller om jag är chef – har chefer samma rättigheter?
Det beror på vilken typ av chef. En linjeledare eller mellanchef med personalansvar men som inte ingår i arbetsgivarens beslutande ledning har i de flesta fall samma rättigheter som andra anställda och kan vara fackmedlem utan juridisk konflikt.
Chefer som ingår i arbetsgivarens beslutande krets – verkställande direktörer, ledningsgruppen – har en annan rättslig ställning och undantas ibland från LAS:s tillämpningsområde. Det är en distinktion som är relevant i stora organisationer men som sällan berör den typiske mellanchefen på ett medelstort företag.
Vad är det viktigaste att veta om mina rättigheter som ny på arbetsmarknaden?
Tre saker som är enklare att veta innan du behöver dem än att ta reda på i en akut situation.
Det första: ta reda på om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats och vilket fackförbund som förhandlat fram det. Det tar fem minuter och ger dig en omedelbar bild av vilka rättigheter du faktiskt har utöver lagen.
Det andra: provanställning – som många nya på arbetsmarknaden genomgår – ger arbetsgivaren rätt att avsluta anställningen utan saklig grund under provtiden, utan de skydd som LAS annars ger. Det är ett tillfälligt skydd som du inte bör förlita dig på som permanent.
Det tredje: skyddsombudet på din arbetsplats är din närmaste kontakt för arbetsmiljöfrågor. De är utsedda av de anställda, inte av arbetsgivaren, och deras roll är att bevaka din och dina kollegors intressen. Att veta vem det är och hur man kontaktar dem är ett praktiskt kunskapspaket som kostar ingenting att ha.
Källor: Arbetsdomstolen, vägledning om anställningsskyddslagen och arbetsrättsliga tvister, arbetsdomstolen.se. Medlingsinstitutet, statistik om kollektivavtalstäckning och arbetsmarknadsrelationer, mi.se. ST-butiken, information och material för statsanställda om rättigheter och kollektivavtal, stbutiken.se.